Så här går det när man försöker jobba när Whistle är i närheten:
Suck!
Annonser
TV
mars 15, 2017 den 9:36 f m (2 Cottown of Balgownie, Whistle)
Vi har ingen tv. Jag har inte haft någon tv sedan jag flyttade till Skottland, och tycker det är ganska skönt, men JC hävdar att vi måste skaffa en, så att Whistle kan titta på rugbyn.
Fast jag tycker inte argumentet verkar helt övertygande….
Starka staketarmar från Sverige
augusti 10, 2016 den 12:44 e m (2 Cottown of Balgownie, Besök, Blommor och trädgårdar, Whistle)
Lina, Pär och Vera tog med sig mamma och kom och hälsade på över helgen. Missionen (Linas i alla fall) var att bygga staket, så hunden kan vara i trädgården – och det behövs kan jag säga för sitter han fast så skäller han, och är han inne själv när man är ute så skäller han… Så Lina tog tag i saken och organiserade oss att åka och köpa material, planera, gräva gropar… och så passade hon på att snickra ihop en överraskningsgarderob så vi kunde packa upp kläder, och bära upp lådor som i alla fall inte kommer packas upp nu på loftet… Maken till effektivitet har man sällan skådat!
Pär och JC gjuter stolpe
JC och Whistle sågar stolpe
Man spikar
Wohoo! En grind! Som man kan stänga!
Halva trädgården är inhängnad.
Vilken glad hund!
Jag passade på att tömma en terass på grus också…
Fast lite kul saker hann vi med också, till exempel gå på Brewdog:
Där vi fick knivspetsade hamburgare och chilikorv,
Pär kunde köpa sig en ‘growler’
Och Whistle också fick vara med.
Och bjuda Gordons familj på lördagslunch
Med Mariannes päronkaka och utflykt till hoppborg
Och gå till stranden på veckans vindigaste dag
Vad mysigt de har:
Tack för hjälpen! Nu är huset mycket trevligare att bo i!
Oh My!
maj 28, 2015 den 9:43 f m (Att bo i Skottland, På resande fot, Whistle)
10 000 kostar det i runda slängar att flyga Whistle till Sverige. EN VÄG! På grund av jäkla Storbritanniens jäkla specialregler att djur måste åka som fraktgods och inte får åka som incheckat bagage (vilket de får överallt annars i Europa för den ungefärliga summan av 500 kr). Skulle antagligen bli billigare för mig att gå en intensivkörkurs, köpa en bil och köra till Sverige. Kanske ska jag det!
April i Aberdeen
april 30, 2015 den 1:27 e m (Att bo i Skottland, Whistle)
Så här såg det ut när man kom hem till Aberdeen. Men Whistle var inte såld som hundslav i alla fall. Det var ju tur.
Whistle som hundslav
april 26, 2015 den 12:55 e m (Whistle)
För två veckor sen lämnade jag Whistle på ett hund-inackorderingsställe. Det var fullt med en massa skällhundar, men tomt på folk så Whistle blev helt stressad och tokig. Sen fick han gå in i sin kala cell (med pytteliten bostadsyta) och fjuttig rastgård. När jag berättade för Keith att Whistle var inackorderad sa han ”But he’s so little and cute”. Ja, det är han ju. Och inte alls van vid kala celler och skällhundar. Man blir ju lite orolig. Jag har mailat hundstället för att fråga hur det går, för en och en halv vecka sedan, men de har inte svarat, så nu tror jag att han är såld som hundslav. Och stackars Whistle kommer vara en helt värdelös hundslav, för han vill bara leka med bollar och käka upp skor, så slavägarna slår honom säkert. Eller så har han rymt och hamnat på en gård med får och en elak bonde som försöker använda honom som vallhund – och det går nog inte heller bra, för Whistle är rädd för får. Stackars Whistle. Jag ska hämta honom i eftermiddag när jag kommit tillbaks till Aberdeen, så får vi se om han är kvar, och vid sina sinnens fulla bruk…
På skidor i Skottland!
februari 9, 2015 den 9:17 f m (Att bo i Skottland, Äventyr av olika slag, Lördagsutflykt, Whistle)
Jag har hittat en fransman som åker längdskidor på jobbet (de flesta här vet inte ens vad cross country skiing är), så i helgen åkte jag skidor för första gången i Skottland! Man fick köra någon timme till Huntly där de har ett ‘nordic ski centre‘ där man kan hyra längdskidor och sen får man köra ett tag till tills man kommer till skogen med spår. I Huntly var det ingen snö alls, så man började tvivla, men när vi kom till skogen var det högvis. Ganska blöt men vaddå. Spåren var helt ok, och det var fullt av bilar på parkeringen – antar att det är här alla som hört talas om längdskidor samlas.
Det var första gången Whistle såg snö på riktigt och han var förtjust. Hoppade runt som en tok, grävde hål och jagade snöbollar. En snöhund alltså, bra!
Och som ni ser på bilderna var det hur fint som helst. Hoppas jag kommer ut igen innan snön är borta. I Aberdeen har det varit fullkomlig vår de senaste dagarna – och snödroppstiden är nästan över…
Lite vinterkänsla
januari 29, 2015 den 9:42 f m (Blommor och trädgårdar, Whistle)
Förra veckan var det nästan vinter i Aberdeen – ett par dagar. Jag och Whistle tog en promenad i Seaton Park, som var frusen och fantastiskt vacker (men lite halkig att gå i). Här är några bilder från den promenaden.
På vägen tillbaks träffade Whistle en ny kompis som hette Oscar. Han är också en collie – en månad äldre än Whistle, men lika stor (undrar hur stor Whistle kommer bli egentligen).
De hade fasligt skoj. När det var dags att gå la sig Whistle bara platt på marken, så jag var tvungen att bära honom därifrån. Vi får väl hoppas att vi träffar på Oscar fler gånger. Henke och Ylva var på parkpromenad samtidigt som vi visade det sig, så Henke passade på att paparazzi-fota ‘the puppy meeting‘ 🙂
Sänghund
januari 26, 2015 den 4:55 e m (Whistle)
Så här gullig är Whistle faktiskt
Även om han inte får vara i sängen direkt. Egentligen. (Fast han är av en annan åsikt)
Whistle är kändis
januari 9, 2015 den 11:58 e m (Whistle)
Idag avslutade jag morgonpromenaden med Whislte på Kilau – jag band honom utanför och gick in och beställde min kaffe. Tjejen framför mig i kön kollade ut genom fönstret och sa ”Oh, is this the famous puppy everyone is talking about?”. ”Eeh?”, sa jag. Bor han (‘han’ alltså, inte ‘du’ eller ‘ni’) därborta, frågade hon och pekade i riktning mot mitt hus. Ja, just det, sa jag. Ja, då är det han, sa hon, alla på biblioteket pratar om den nya valpen som har flyttat in där…
Whistle blev i alla fall glad att se mig när jag kom hem från Sverige. Jag var lite rädd att han skulle glömt bort mig, för jag har ju inte haft honom så länge, men det hade han inte 🙂 . Han verkade väldigt nöjd med att komma hem till sitt hus också, och kurade ihop sig i min packning och sov där, så jag inte kunde packa upp.
Och när han vaknade fick han sina julklappar från mamma och Lina med familj – mycket populära alltså 🙂 . Nu verkar han helt oberörd över att ha varit hemifrån i en och en halv vecka, men han var fasligt glad att se Rick (som han bodde hos halva tiden) på jobbet idag.
Ugglan får sig en omgång
Min gris
