På senaste tiden har jag stickat vuxenmössor som omväxling. Eller ja, kanske inte så stor omväxling eftersom de fortfarande har djur på sig. Den enda skillnaden från tidigare mössor är egentligen storleken och grovleken på garnet. Först i raddan stickade jag en mössa till Jean-Christophe. En mössa med border collies – och speciellt en speciell border collie. Så här såg den ut när den var klar:
Rävarna har jag designat själv och var mäkta stolt över.
Snygg alltså!
Fast sen fick Whistle tag på mössan…
Stackars mössan. Det var Whistle-hunden han hade gnagt på också… ironiskt nog. Så fick jag göra om Whistle-mössan. Jag tyckte jag gjorde den andra mössan precis likadan (och av samma garn – upprepat), men av någon anledning blev den alldeles för lång – så jag var tvungen att repa upp igen och ta bort mina fina rävar som jag var så stolt över. Tredje gången gillt!
Men rävarna då, som var så fina? Tja de fick en egen mössa helt enkelt 🙂
Den fick systern i julklapp.
Snygg alltså!
Snygga möss-kompisar
Kommentera