mars 31, 2014 den 12:57 e m (Pyssel som man gör)
Det var ju så orättvist att ingen flög över i luftballong för att hälsa på Vera när en ballong helt fullproppad med djur hade hittat sin väg till Kai. Vera Lo måste ju få besök av ett lodjur tänkte jag, så den konstiga prickiga kaninsaken ni ser på bilden är alltså ett lodjur, inget annat.
Vera Lo tyckte i alla fall att de var bra (b)husdjur :
mars 26, 2014 den 7:02 e m (Blommor och trädgårdar)
Min trädgård känner sig tydligen synnerligen Sverige-patriotisk just nu, och stoltserar oblygt med svenska färger. Till och med den blommande forsytsian har lagt sig till med att dekorera sig med en liten blåmes 🙂
mars 25, 2014 den 5:26 e m (Blommor och trädgårdar)
Min maskkompost ska räcka för en familj på tre personer. För alltid liksom. En låda per person. Det ska ta tre månader för maskarna att gnaga sig igenom en låda, och då tömmer man ut jorden och börjar på låda ett igen med sin perfekta tajming. Så. Antingen äter jag otroligt mycket grönsaker, eller så slänger jag otroligt mycket grönsaker, eller så båda, för mina tre lådor är i princip fulla. Och maskarna är inte ens halvvägs in i den tre månader långa gnagningstiden. Jag kommer att bli tvungen att beställa en till kompostlåda. Minst. Undrar om jag behöver fler maskar också…?
mars 24, 2014 den 5:01 e m (Arkeologi, Att vara lektor)
I fredags var det så dags för (den numera årliga) Archaeology of Middle Earth-föreläsningen. Något uppdaterad och förbättrad. Jag var rejält nervös innan, trots att jag redan hållit föreläsningen två gånger tidigare – och senast som öppen föreläsning inför storpublik. Jag tror att det var det där att föreläsa i dräkt. Två delar av ens liv som inte borde mötas liksom. Ja, nu är det i alla fall för sent. Jag har helt blottat min extrema nördighet sedan jag klädd i ‘Galadrieldräkt’, för att leva upp till affischen, diskuterat begravningsseder i Cardolan och tingens makt över människan.
Fem minuter innan det skulle börja anslöt sig också institutionen till studenterna i samlad tropp; professorer, lektorer, postdokar och gästande forskare. Och en Lotta i alvklänning. Nå, jag är i alla fall seriöst oseriös, ingen kan anklaga mig för något annat…
Och så här galen ser jag tydligen ut när jag föreläser:
Föreläsningen skulle ju följas av en fest på Tolkientema. Studentföreningen hade blandat ‘Gröna drakens hembrygd’ och bakat lembas, men som den visa alv jag var stannade jag bara ett par timmar innan jag gick hem och åt middag. Det känns nästan som att man lämnat studentfesttiden bakom sig faktiskt 😉 . Några, men inte alls så många som jag hade väntat mig, studenter var också i dräkt. En drös hobbitar närmare bestämt.
(Så där lång är jag inte, jag stod ett steg högre än de andra…)
Och för en gångs skull har Keith inte sparkat mig (det händer annars relativt regelbundet 🙂 ). Jag vet inte om det är ett gott eller ett dåligt tecken… Här är han i alla fall på en komprometterande bild, om jag skulle behöva hävda mig i framtiden 😉 .
Lotta & Professor Dobney
mars 24, 2014 den 8:08 f m (Pyssel som man gör)
En blåbärsmössa kan ju vara bra att ha så här på vårkvisten – så jag stickade en till Kaian.
Blåbäret Kai gungar
Blåbär Kai med sin fina mamma
Han fick ett par väldigt fina regnbågsbyxor med giraff på också, men de var köpta på Boots. Så här glad blev han då :
Kai i hippiebrallor
mars 20, 2014 den 2:28 e m (Att bo i Skottland, Blommor och trädgårdar)
Det här är årets andra tulpan. Nej, ta det lugnt. Jag ska inte lägga upp alla mina tulpaner, jag lovar, men en dag med sånt gräsligt väder som denna är det trevligt att påminna sig om att våren går framåt. Dessutom är den så söt. Liten, rosa och söt – minitulpan.
Våren går framåt med lite andra blommor också. Till exempel den här, som jag nu tack vare Johanna vet heter vårstjärna.
Och de där blå sista-aprilblommorna som varje år roar sig med att bli nedtrampade av studenter och alumins på pikalurven i universitetsparken, och som man så slarvigt kallar vid sitt latinska namn scilla, heter rysk blåstjärna. Det har jag också lärt mig av Blomster-Johanna. Tänk vad mycket man lär sig av henne! När vi ändå är inne på ämnet ‘blommor vi lite slarvig kallar vid dess latinska namn trots att de faktiskt har ett svenskt‘ kan jag berätta att jag såg tussilago i helgen. De växte i sandbankarna ned mot havet. Knasigt tänker ni nog nu, varför berättar hon det? Jo, för att jag saknat tussilago. Det är ju liksom meningen att de ska vara det första – riktiga – vårtecknet. När man ser de där små vårsolarna vet man att våren är här för att stanna! Och inte förrän man har ett snapsglas med några smådrunknade tussliago (hästhov alltså) på fönsterbrädan (jag har det nu – fast i ett whiskyglas) kan man lita på denna vetskap. Men i Skottland verkar de inte har förstått sin roll alls – tussilagosarna – man ser dem inte ens. Jo, inte förrän i söndags alltså, när förvånade strandflanörer kunde iaktta en förtjust pipande svensk skutta upp på strandvallen och plocka… weeds… Jo, ni fattar.
Förresten heter den Fire Dragon, den här primulan – det var väl ovanligt klokt av den 🙂
mars 20, 2014 den 8:06 f m (Att bo i Skottland)
Idag blåser det rejält där ute. Det blåser så gardinerna fladdrar! (I kid you not) Och där har ni förklaringen till varför man aldrig känner sig riktigt varm i det här landet…
mars 18, 2014 den 4:49 e m (Uncategorized)
Både jag och Kate har överspenderat som tokar de två senaste månaderna, med följden att vi nu båda är fattiga som kyrkråttor. Med tanke på den lön vi drar in finns det ingen som helst anledning till att det ska vara på det viset. Vi har därför satt upp regler för hur vi ska dra åt svångremmen på spenderarbyxorna under april:
April Rules of Non-Spending
With start on April 1st
Det är ju ändå en ganska generös budget, så det borde inte vara några problem kan man tycka. Vi får se.
mars 18, 2014 den 9:16 f m (Blommor och trädgårdar)
I fredags var jag och handlade på Lidl och då hade de magnolior där för bara £8,90. På Lidl av alla ställen! Jättefina magnolior. Ni förstår ju att jag inte kunde motstå dem, så jag kånkade hem mina matkassar och min magnolia och ställde den i trädgården i väntan på söndagen. Och det var här problemet uppstod. Jag vet inte om jag varit tydlig på den punkten, men mina land är fulla. Proppfulla för att vara exakt. Det finns absolut ingen plats alls för några magnolior någonstans (förmodligen inte heller för alla mina ettåringar som just nu växer så det knakar i mina fönstersmygar, men det blir ett senare problem). Men har man nu en magnolia måste man ju plantera den. Efter mycket funderande hittade jag den perfekta platsen för den. I och för sig i gräsmattan. Men i kanten där den inte är så fin. Dessutom är gräsmatta ganska överskattat tycker jag. Generellt sett är magnolior mycket finare än gräsplättar. Och det finns fortfarande stort utrymme för grillfester. Små grillfester. Jag har planterat den framför en taggig buske som jag hoppas ska dö utan att det är mitt fel så jag kan plantera en syren där istället. I mitt oförstånd har jag klippt ner den ganska hårt, men den verkar inte ha förstått hinten…
Och så här såg min trädgård ut i söndags:
mars 17, 2014 den 1:11 e m (Lottabo)
Som jag dragit ut på det där med att införskaffa en bokhylla till vardagsrummet, men nu är det gjort! Kartongerna och det allmänna ‘grejset’ är borta (äntligen!!!) och jag har ett fasligt trevligt vardagsrum om jag får säga det själv. Det enda som jag skulle vilja tillföra nu är en liten bokhylla under fönstret i den andra alkoven. Men det kan vänta. Fint alltså 🙂
