Skotska trädgårdar

Det är lövsprickningstider i Aberdeen. Skira och nyvakna ruskar träden om sina grenar med löv i olika stadier mellan knopp och fullt utslagna och olika nyanser av grönt. Somliga andra står i blom. Det är så vackert att man nästan glömmer bort att andas ibland. Egentligen borde man ta en bok och en filt, hitta ett favoritträd och sitta under det och titta på världen tills den här tiden är över. Snart nog kommer allting att vara jämngrönt och etablerat. Men när man nu inte kan vara så extravagant med sin tid för ni följa med på en liten trädgårdspromenad genom Old Aberdeen istället – till några av mina favoritträdgårdar. Vi börjar på High Street.

blommande träd mera blomst

Här blommar de japanska körsbärsträden – som snödrivor, eller små fluffiga maränger eller som en våg toppad med sjöskum mot den klarblå himlen. Vackert, så vackert är det i alla fall. Man blir lite glad varje gång man går förbi dem.

Sötaste trädgården pärlhyacinter och minipåskliljor

Lite högre upp på High Street ligger den här lilla trädgården. I all sin anspråkslöshet är det en av mina absoluta favoriter. Den är så söt med pärlhyacinter och minipåskliljor spridda över gräsmattan. När jag blir stor och har en egen trädgård (alltså en sån som man inte hyr av universitetet och får klagomål på om man inte klippt med nagelsax) ska jag ha en sån här gräsmatta.

Min granne

High Street – mellan Thom’s Place och institutionen faktiskt, ligger också det här ståtliga huset. I sommar kommer de att blomma rosor i rondellens mitt – men mest av allt tycker jag om det för den där muren till vänster. Bakom ligger den hemlighetsfulla trädgården – den som delar mur med mig. Någon gång, när jag samlat tillräckligt mycket mod, ska jag gå fram till den där röda dörren och ringa på och be att få se den – den hemlighetsfulla trädgården.

botan

När man går på trädgårdspromenad i Aberdeen får man ju inte missa den botaniska trädgården. Den är den bästa boten om man behöver en paus från den grå universitetsvardagen. Det går liksom inte att känna sig stressad och deprimerad när man strosar runt där bland kullriga träd i ett överflöd av blommor och färg.

äng kungsängsliljor

Lite undangömt hittar man en liten blomsteräng som fått växa lite vilt. Men nytt ljusgrönt gräs och rakryggade liljor. Kungsängsliljor också för den som känner sig hemsjuk efter Uppsala. Helst vill man bara lägga sig raklång där mitt bland liljorna och leta efter molndrakar som seglar fram på den klarblå himlen. Men nu är det ju en botanisk trädgård, och själv är man en förnuftig lektor – så det går inte. Man får väl gå vidare till Seaton Park istället.

tulpanerFast på vägen dit får man allt stanna några gånger och beundra de välplanterade, välklippta och välansade trädgårdar som omger de eleganta husen på The Chanonry. Sådana där hus som såna som jag bara kan drömma om att se från insidan. Jag är inte ens säker på att jag skulle vilja bo där om jag kunde. De är liksom lite för stora och för fina – byggda för att imponera mer än för att bli älskade. Hur det nu må vara med den saken har de dock väldigt fina trädgårdar, som till exempel den här tulpanrabatten – utan ett ogräs (eller en trädgårdstomte) i sikte.

Påskliljor i SeatonSeaton Park är själva sinnebilden för en Engelsk park – fast de heter inte så i Storbritannien allra minst i Skottland tror jag. Just nu blommar det en miljard påskliljor och narcisser i Seaton. Det är fantastiskt vackert.

River Don vitsippor

När man fortsätter djupare in i parken kommer man fram till River Don och den  lilla bokskogen som täcker åsluttningen. Den här tiden är boklöven så intensivgröna att de nästan lyser, och vitsippor, harsyra, violer och ramslök täcker marken. Kanske kunde man hitta en glänta här, där man kan lägga sig på rygg och spana efter den där molndraken… men jag tror att vi går tillbaks istället.

terassOm vi tar en lite annan väg tillbaka hamnar vi i ett kvarter med hela annorlunda hus och trädgårdar. Vita hus och lummiga små innergårdar. Nästan som att man hamnat i Toscana eller någonstans i Frankrike. Helt fantastiskt är det i alla fall.

längst in i gränden...Och mitt bland de där vita husen och toscanska innergårdarna – längst in på en lummig liten gränd – är det en liten lägenhet till salu. I två våningar, med tvåglasfönster, trägolv, vitmålade trappräcken och inbyggda bokhyllor. Precis lagom för en liten lektor och en liten katt kan man tro… Men här kan vi ju inte stå och drömma i all evighet, det börjar bli lite kallt trots att solen skiner på oss – det är ju ändå bara maj. Bäst att vi fortsätter hemåt, där vi kan värma upp oss med en kopp te.

Lottas trädgårdPå Thom’s place hittar vi en liten trädgård med lite sned och vind grind och aningen orensade rabatter. Men den är i alla fall full av både tulpaner och ekorrar. I ett hörn växer det kungsängsliljor som en liten hälsning till Sverige, och under kaprifolen väntar de engelska klockhyacinterna (bluebells) på att slå ut. Bäst att vi går in och dricker den där koppen te i alla fall 😉

kungsängsliljorna överlevare

Annonser

3 kommentarer

  1. Nageldraken said,

    maj 18, 2013 den 6:36 e m

    Man blir ju väldigt sugen på att åka och hälsa på och titta på all blomsterprakt! Synd att det inte finns tid för det eftersom jag är universitetskanslerämbetets bitch fram till mitten av juni…

  2. februari 14, 2016 den 8:20 f m

    Får jag använda någon av bilderna på liljor till ett korsord som jag konstruerat åt några kyrkoblad?


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: