Exoticly Swedish

Annonser

Regina i Manchester City

Igår tog jag och Scott tåget till Manchester för att se Regina Spektor!! Regina har stått högt på de-jag-vill-se-live-listan (nästan högst), så jag var ganska förväntansfull kan man säga. Regina levde upp till förväntningarna! Hon hade den goda smaken att spela alla mina favoriter, och inte bara från nya skivan (som jag inte hört) så jag var mycket nöjd med kvällen 🙂 (om man bortser från de irriterande små skotskorna som tyckte de hade all rätt i världen att tränga sig framför alla andra som snällt stått och väntat i en timme på att giget skulle börja för att få en bra plts, eftersom de åkt ”thousands of miles” för att se Regina. Ungefär från Edinburgh skulle jag tro…). Men man kan ju inte hålla på och irritera sig på små Reginettes (som Scott döpte alla de små Reginakopiorna som sågs i publiken till (de färdas i grupp)). Man är ju ändå där för musiken (som är så bra att man faktiskt kan stå ut med några Reginettes):

Scotts syster bor i Manchester, så vi fick bo över hos henne – i ett riktigt Victorianskt studenthus (= jättenedgånget och oälskat på ett sånt vis som blir mycket värre när man förstår att det finns ett jättefint hus därunder. Om någon bara brydde sig om det lite) där hon bor med sin partner och två andra (jag tror ingen av dem är studenter). Idag hade vi lite tid att se Manchester innan vi åkte tillbaks med ett tidigt eftermiddagståg. Eller alltså, vi hade tid att se Eithad Stadium, hemarena för Manchester City och givetvis det mest sevärda Manchester har att erbjuda…. eller nåt. Utifrån, för in kom man inte. Vi tittade också väldigt noga på Man Citys officiella shop – jag fick till och med en present därifrån :).

Bror och syster framför Mancesters stolthet (i alla fall om man frågar brodern)

Alaska here I come!

Igår fick jag veta att jag fått pengarna jag sökt från Carnegie trust för att åka till Alaska. Hurra, nu slipper vi betala för grävningen ur egen ficka (vilket är tur, för min ficka är dessvärre ganska tom), mina biljetter är köpta, och nyss blev jag godkänd för inresa till USA – eller ja, de är väldigt noga med att säga att de fortfarande kan stoppa mig i gränskontrollen, men jag får gå fram till dem i alla fall :). Så nu är det klappat och klart kan man säga. 27e juli flyger jag till Anchorage, och dagen efter vidare till Bethel, Qhuinhagak och årets grävning. Lite nervös… men mest spännande! Can’t wait!

Newer entries »