Julafton

I år firade alla syskon utom Tina (som visst firade jul i Chile istället) julafton hemma hos föräldrarna – tillsammans med makar och festmör. Nästan det bästa med jul är julaftonsfrukost framför julgranen (när den fortfarande är en nymodighet) med risgrynsgröt och knäckebrödsmörgås med julskinka. Eftersom alla var igång till långt inpå natten dagen innan började frukost (med julstrumpor) ganska sent, och förmiddagen fortsatte sen i samma lugna anda med en promenad i det grå slasket utanför. Julafton utan snö är ju ändå julafton. (Fast jag ställer mig tveksam till att vinter utan snö faktiskt är vinter). Eftersom snön saknades fullföljdes inte traditionen med bastubad och snörullning natten mot julafton. Jag och Carin kände att vi tvunget måste råda bot på detta med ett bastubad mitt på själva julafton. Det konstiga lugnet fortsatte råda under julbordsförberedelser och uppfiffning, och ända in till Kalle Anka. Där tog dock lugnet slut, efter Ferdinand fick det var nog med Disney – dags för julklappsutdelning innan julbordsgästerna kom.

  

Julklappsutdelandet började med två stora kuvert från Bolivia – som visade sig innehålla fina stickade mössor omsorgsfullt utvalda av Tina för att passa till var och en i familjen – samt tröjor till föräldrarna. Och så här fina var vi i våra Bolivia-mössor:

Mössorna åkte i alla fall av till julbordet – som verkligen svämmade över av mat dagen till ära. (Dessutom hade det ju trängt in sig en främling från Skottland på julbordet, som ni kanske sett i tidigare inlägg ;)). Som vanligt stupade man redan på fisktallriken – men pressade i alla fall i sig lite köttbullar och skinka för sakens skull (och som Pär påpekade – den halva potatisen som låg kvar på min tallrik sedan jag faktiskt spruckit avslöjade vilket kardinalfel som begåtts i detta julbordsätande…). Dessutom hade vi glömt snapsen – men Pär hade i alla fall sett till att införskaffa riktigt julöl i ett hjältemodigt trotsande av stressade folkhorder på Gränby dagen innan julafton. Efter ett rimligt antal omtag av julmaten rullade alla in i nästa rum för kaffe och Cristmas Cake (som verkligen ingen orkade äta, men under hot åt ändå). Efter en lagom stund i gröna soffan började julmaten ta ut sin rätt och det klipptes lite med ögonen här och var – en efter en började släktingarna troppa av hem till sig – tills bara någon enstaka kusin var kvar och sällskapet bestämde sig för att helt sonika ta på sig pyjamas och somna framför den nya julklappsdvdn… En helt vanlig julaftonskväll alltså. God (Jul) Fortsättning!

2 kommentarer

  1. december 29, 2011 den 7:31 e m

    Undra vad jag och Nico pratar om, det verkar allvarligt…


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: