Christmas cake – The End

Packa för julen är hopplöst, men efter att jag fått låna en större väska och plockat ut hälften av kläderna till förmån för julklappar gick det i alla fall på nåt sätt. Förutom på handbagagefronten (som alltid). Saken är den att varken dataväskor eller handväskor är kompatibla med enorma kakburkar. Men efter en hel månads omsorgsfullt matande och en hel kvälls lika omsorgsfullt dekorerande kunde man ju omöjligt lämna sin christmas cake i Skottland. Det fick bli en extra påse kaka. Inte alla julresenärer hade en tre kilos christmas cake i handbagaget. Eller så hade de kanske det eftersom ingen (nästan till min besvikelse) kommenterade saken ens när den åkte igenom bagageröntgen. För att ingen skulle klaga på mitt extra kolli julkaka (och för att det faktiskt inte fick plats i någon annan väska) hade jag täckt den med julklappar. Ingen kan ju hävda att man måste lämna kvar barnens (även om det inte var mina egna, men gudsöner är ju också ganska viktigt!) julklappar på flygplatsen två dagar innan julafton tänkte jag. Och taktiken verkade fungera – de enda kommentarer jag fick på mina uppstickande dinosauriesvansar var positiva :). Så hade äntligen julkakans stora stund kommit. Dekorerad med lite extra silverglitter och ett skotskrutigt band hittade den sin plats på det svenska julbordet bland skinka, tunnbröd och löjrom. Den verkade finna sig rätt väl tillrätta – i alla fall som dekorativt inslag.

Problemet med christmas cakes – och det här måste ju vara ett problem också i brittiskt julfirande – även om de bara äter kalkon, eller möjligtvis gås, och inte ett helt julbord – är att man vid måltidens slut är ganska proppmätt och christmas cakes är ganska (för att inte säga extremt) mastiga. Fördelen med att introducera en (gammeltraditionell) nymodighet som man hållit på att laga och pyssla med i en månad på familjens julbord är dock att man med lite emotionell utpressning  och framkallande av dåligt samvete kan tvinga alla att äta av den (åtminstone smaka) trots sprickningsrisk. Jag är ändå ganska stolt över min första christmas cake. Den var mycket fruktig och ganska spritig och inte ett dugg torr. Men så var den också lagad efter en äkta engelsk mormors traditionella recept, och noggrant matad med konjak enligt kostens alla regler. Familjens betyg var också ganska gott ändå. Systrarna hävdade att för att vara en sån kaka var den nog riktigt god och mostern tog till och med sig en bit hem. Det blir nog en christmas cake nästa år också! (Fast då ska den skäras upp med vassare kniv, så bitarna blir mindre).

3 kommentarer

  1. Johanna said,

    december 26, 2011 den 8:20 e m

    men men men det finns väl kvar en liiiten bit till mig?

  2. Johanna said,

    december 28, 2011 den 10:24 e m

    mmmmmm, gott!


Lämna ett svar till Johanna Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: