Christmas cakes…

För några veckor sen när jag läste tidningen på tåget var där en artikel som sa att nu är det hög tid att börja tänka på sin christmas cake. Senast helgen innan första advent måste man röra ihop den, annars hinner den inte mogna ordentligt, utan är torr och tegelstenstung till jul. Den där artikeln fick mig att tänka att man kanske skulle våga sig på en christmas cake, men tyvärr var den full av goda råd, fast utan konkret recept. Istället berättade den hjälpsamt att det finns lika många traditionella recept på christmas cake som det finns grannys i Storbritannien. Nu har jag ju turen att ha en bakglad (engelsk) kollega, och när jag berättade om det här med christmas cakes för Kate ringde hon genast sin mamma för att få sin mormors traditionella julkakerecept, så idag kunde vi göra våra kakor. Kate hade lagt en helt bisarrt stor mängd torkad frukt i blöt i kallt thé och konjak över natten (tidningen hävdade att det blev bäst om man la frukten i blöt i sex veckor, men det verkar ju bara knäppt. Hur mycket sprit kan ett stackars russin ta till sig egentligen?), julslpellistan knåpades ihop på spotify (för eftersom vi nu bakade julkakor måste det vara tillåtet med julmusik, fast det egentligen är för tidigt), vinglasen fylldes på, och det stora julbaket satte igång. Muskovadosocker, muskot, marmelad och jag vet inte vad, rördes och vägdes och blandades och fördelades allt enligt traditionellt mormorsrecept, i varsina bunke. När man så hade lyckats röra ihop sin nästan pepparkakslika smet var det dags att blanda i frukten. Nästan ett kilo frukt per kaka i torrt tillstånd – ja, det var utan tvekan mer frukt än smet. Men med lite kletande gick det faktiskt (till min ytterliga förvåning) att röra ihop smet och frukt till något slags kaksmetsliknande och tvinga ner den i den fint smörpapperskantade formen – och så, efter att ha isolerat formen med två lager smörpapper för att den inte ska bli för varm – skjuts in i ugnen. Där ska kakorna stå på lägsta tänkbara värme i ungefär hundra år – det är nästan som att man ska torka ut dem snarare än grädda dem menade Kate.  Så där står de än. Kate plockar ut dem någon gång i natt. Sen ska de matas med konjak i en månad, så de är mättade och fina till jul, när de glaseras och dekoreras med kristyr och sockerlöv (i mitt fall, Kate har bestämt sig för stjärntema på årets julkaka). Så… fortsättning föjer :).

Annonser

5 kommentarer

  1. Johanna said,

    november 21, 2011 den 8:15 f m

    det här verkar ju fantastiskt bra!

  2. Carin said,

    november 21, 2011 den 4:56 e m

    Måste bara påpeka av egen erfarenhet att christmas cake är ganska läbbigt….. men din blir kanske prima!

  3. Nageldraken said,

    november 22, 2011 den 11:17 f m

    Låter spännande! Jag tycker inte att såna kakor är särskilt goda, men de är onekligen roliga!

  4. Lina said,

    november 23, 2011 den 6:55 e m

    Ska det där verka gott? Nej, tacka vet jag gamla hederliga pepparkakor…

  5. lottahiller said,

    november 23, 2011 den 11:14 e m

    Men gott är inte riktigt poängen… att vara del av en superengelsk tradition, DET är poängen.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: