Grytor och eder…

Idag ska vi fira vår första avgångklass med en liten fest, och när man har sin första avgångsklass så måste man ju ha en ceremoni – tyckte Lotta, och sa att hon kunde skriva den, och dessutom laga lite gryta, det är ju ingen konst (känns nästan som lie déjà vu på något sätt). Men eftersom jag tog halvt ledig torsdag och helt ledig fredag och var i Edinburgh hela resten av helgen hade jag ju massor med ännu viktigare saker att göra på jobbet – uppsatser, möten, viktiga mail och annat studentrelaterat skräp, så därför satt jag där och knåpade på min ed klockan halv två i går natt med mina grytor puttrande på spisen i det alldeles igensopprotade stackars köket (ännu mer déjà vu ju – och helt hemtamt). Blir kul att försöka få rent den spisen… fast för en gångs skull vet jag vad jag håller på med 😉

OATH OF THE TROWEL (nej, jag är inte nördig!)

X(staff): So swear the oath of the trowel – lift your trowels and repeat after me:

X(staff), followed by students: I do solemnly swear

To the utmost of my ability defend the innocent ancient, and not so ancient, remains left to the arbitrariness of modern society, to mind the material, to defy decay, to document the disappearing, to protect the past left in the present, and to remember the bygone in the future.

I pledge to use my trowel in commemoration of that which is gone, to reveal the hidden, to uncover truths, to observe the obscure and to accept the arbitrary.

I vow to follow my own academic convictions, to dear to dispute, to perceive my persuasions, but let my fallacies fade.

I hereby swear to serve history from the edge of my trowel with a persistent and open mind.

Staff: And we hereby hear your oath – and we shall never forget – From now on you protect the past, find the forgotten, and publish the perished.

We hereby declare you full fledged archaeologists (of the University of Aberdeen) – please raise your glasses with us, and in the name of Clio, Urd & Sedna and their high priests Binford and Hodder, drink to the future of the past.

Annonser

5 kommentarer

  1. Frands said,

    maj 31, 2011 den 9:20 f m

    Det ser mycket gott ut – en puttrande uppföljare till en mer fast ceremoniell inledning

  2. Nageldraken said,

    maj 31, 2011 den 2:22 e m

    Mycket pampigt! Och lite vagt bekant, i alla fall bitvis. 😉

  3. Johanna said,

    maj 31, 2011 den 3:31 e m

    den är ju råbra! gillar alliterationen.

  4. Sara said,

    maj 31, 2011 den 5:02 e m

    Hurra för dig Lotta du är bäst!
    Kram.

  5. Rose-Marie said,

    maj 31, 2011 den 9:43 e m

    Nördigt värre. 🙂 och bara så lite vagt bekant.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: