Regn, regn, regn – var ska man få hägn?

I går eftermiddag kom mamma till Aberdeen med en resväska full med ost och thé (man kunde tro att dessa produkter skulle finnas att tillgå i ett land som inte gör annat än dricker afternoon tea och skryter med sin cheddar, men så är nu inte fallet. Inte om man faktiskt vill njuta av desamma i alla fall). Jag mötte upp henne på tågstationen och sen gick vi hela, den inte så vackra, vägen till Old Aberdeen längs King Street. Skottland gjorde sitt bästa för att sälja in sig hos nykomlingen, med strålande sol från klarblå himmel och enstaka färgsprakande träd i höstskrud (de flesta är annars gröna fortfarande). På kvällen visade jag henne mina nästan stereotypa omgivningar (universitetsbyggnaderna i bästa Harry-Potter-stil, de gamla brittiska stenhusen och de smala kullerstensgränderna, den lilla friterade-geggamojabutiken, och minipolisstationen) och sen var vi lokala med en pint på the Machar, innan vi gick tillbaks till huset och lagade middag. Mamma tyckte att det hela var mycket pittoreskt och precis som i en engelsk film (fast egentligen måste man säga skotsk), och konstaterade att mitt hus var mycket gulligt och väldigt fint, och liksom så gammaldags (jo det kan man ju kalla det). Själv har jag kommit på att jag bor i ett dockskåp, vilket jag i och för sig inte har någonting emot, för jag har börjat tycka väldigt bra om mitt lilla hus (särskilt sen mamma kom på att man faktiskt bara kunde ta bort de äckliga nylonfladdersakerna för de fönster som inte har någon insyn, själv har jag tänkt att man måste byta ut dem mot såna i tunn bomull (uppenbarligen redan Skottlandsförstörd)). Men dockskåp är det likafullt.

Eftermiddagsplanen för idag var att vi skulle gå en tur genom Seaton Park, längs River Don (min vanliga springrunda) och sen ut till havet och följa strandpromenaden hela vägen in till centrum där vi skulle gå till Blackfriars och äta haggis. Men regnet vräker ner, och som om det inte var nog med det blåser det dessutom stormvindar. Värsta sortens promenadväder. Det är inte ens en vild och vacker romantisk storm, utan bara storm av en ful sort, som gör att man helt och hållet tappar all lust till utomhusvistelse. Man har inte lust att sticka ut näsan genom dörren ens, och inte ens alternativet att ta bussen till haggisen verkar tilltalande. Tänk vilken tur då, att jag köpte på mig lammkotletter och en flaska rödtjut igår!

Annonser

1 kommentar

  1. Carin Hillerdal said,

    oktober 4, 2010 den 8:33 f m

    Det låter så trevligt så! Önskar jag kunde följt med istället för att slita och jobba, men jag hälsar på nångång snart (ska jag försöka). Ha så trevligt! Kram Carin


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: